<< BACK Frågor om NU's skolpolitik från lärarnas tidning/Eva Jacobsson - och våra svar. Hej. Jag är reporter på Lärarnas tidning. Som en del av vår valbevakning vill vi veta vad partierna utanför riksdagen har för skolpolitik. Därför vore jag tacksam för konkreta, korta svar på följande frågor. 1. Vilka är de tre viktigaste skolfrågorna för ert parti? Rangordna gärna. Respekt - entusiasm - kontakt. 2. Behövs behörighetsregler i förskolan, så att bara förskollärare kan få tillsvidaretanställning på en förskollärartjänst (motsvarande reglerna i grund- och gymnasieskolan)? NEJ! Om någon har något vettigt att lära ut, skall inte detta bero på pappersexercis utan på faktiska kvalifikationer, fast PEDAGOGISK BEHÖRIGHET är naturligtvis ett måste. Med enbart behörighetsutbildade lärare i skolan finns det ju till och med risk för samma ensidighet, som redan drabbat riksdagens broilertillväxt. 3. Vill ni ha betyg i grundskolan? I så fall från vilken årskurs? NEJ! Det finns andra och bättre vis t.ex. ökat engagemang/kontakt lärare/elev. 4. Betygsskillnaderna mellan olika skolor ökar. Vad vill ni göra för att hejda detta? SLOPA BETYG! 5. Behöver lärarnas status höjas? Hur ska det i så fall ske? ABSOLUT! Barn är det viktigaste som finns, därnäst lärare. Om Nordisk Union någonsin får något att säga till om, är statushöjningen enbart en tidsfråga,. Bättre lön är naturligtvis okej och ett måste, fast fel signal, om det blir enda åtgärden. Hur status kommer att bli, handlar ju främst om alla nya årskullar, som så småningom lämnar skolan, hur dessa sedan minns sina lärare och skoltid. Som skolan är nu, är den ju exakt som samhällsinstitutionerna i stort, inte mycket annat än ett i raden av VERFREMDIGUNGSTEMPEL. I dag ligger det ju till så, att om du är elev eller lärare gör ingen skillnad, du går ju dit på morgonen för bara att snabbast möjligt ta dig hem igen. Gemenskapen och entusiasmen blir omintetgjort av ansvarslösheten som pådyvlas främst eleverna, fast också lärarnas lust att fantisera och hitta på drabbas naturligtvis av överhetens ideligt petande, som sällan lämnar kvar nånting för personligt engagemang. Nordisk Union vill därför i princip att hela skolrasket skall rivas och återställas av lärare/samhälle och elever/föräldrar tillsammans under vårt signum, dvs. respekt - entusiasm - kontakt. Detta innebär självklart, att skolan aldrig stängs, utan kommer att ha dygnöppet, därför alla vill ju då stanna kvar hur länge som helst. Därför behövs det naturligtvis mera personal inom skolsystemet, så varför inte lägga ner hela försvaret och (efter pedagogisk efterutbildning) anställa dess folk i skolan i stället, som vi också rekommanderar på vår hemsida www.nordiskunion.nu i anförandet DEN MILITÄRA TRÖSTNAPPEN. (link: DEN MILITÄRA TRÖSTNAPPEN - öppnar nyt vindue.) NON SCOLAE, SED VITAE (Inte bara för skolan, men för livet) den gammla latinska lärosattsen skall bokstavligen bli verklighet. Demokratin och medbestämmandet måste börja på BB, kräver bland andra NU-kandidaten Karin Haack med stöd av NU´s hela partistyrelse, dvs. att t. ex. skolelever skall solklart ha ett 100 procentigt ansvar för egen klasslokal beträffande städning och utsmyckning och därtill tillsammans med respektiva lärare kunna sammanställa och komplementera undervisningen och dessutom vara behöriga att sparka/friställa eventuella elaka/fantasilösa lärare, som inte besitter pedagogiska förmågan att kunna förmedla sitt vetande i en trivsam/vänlig atmosfär. ALLMÄNT: Tiden har ju focus på det som finns mellan benen och tyvärr inte det mellan öronen, dvs. skolan förblir därför ännu i dag med katastrofala följder bara ett litet löjligt annex i samhällsuppbyggnaden. Alla makthavarna verkar vilja få oss att tro, att nu är det inte en fråga om klassamhälle/pengar längre, utan om bara vi alla blir könskiftsopererade, då löses tydligen samtliga problem i världen. Ett manipulationsförsök vi inte köper. Också vad beträffar skolan tänker Nordisk Union nämligen gå en alldeles egen väg. För att uppmuntra och focusera på det som är väsentligt, nämligen vad som finns mellan öronen på elever och lärare, alltså inte det yttra glittret utan alla inre kvaliteter, förespråkar NU skoluniform/arbetskläder för både lärare och elever i respektiva skolors egen design. Alla är välkomna med förslag! Detta kommer att återskapa mycket av den sammanhörigheten, som fattas och behövs på skolorna i dag, både mellan elever och lärare och mellan eleverna och lärarna inbördes. Dessutom kommer det att akkumulera den gemensamma insattsen för att markera sin egen skola som bättre (och snyggare?) än alla andra skolor! Vi kanske på köpet också i fritiden blir av med eller åtminstone får förminskat detta sjuka påfågelaktiga beteendemönster beträffande märkeskläder och dylika utsvävningar, som genom länge hemsökt våra köphetsade ungdomar, som sen bara vill visa sig fram och inget annat, minst av allt ta del av lärdom. Då Kabul i Afghanistan blev "befriat" av amerikansk trupp, sa en känd kvinnlig journalist på New York Times följande: ....."Vilken otrolig frihet, äntligen kan den afghanska mannen raka av sig sitt skägg och kvinnorna ta fram läppstiftet!" Hon glömde att tillfoga, att nu skulle de i framtiden bli tvungna att titta på reklamskyltar från t. ex. coca-cola och Mc Donald´s överallt på stan i stället. Det är inte den friheten, vi eftersträvar i Nordisk Union, utan en gemensam rättvis likvärdig grund för alla att ta sig fram genom livet. Friskolor, privatskolor och över huvudtaget skolor som särar individer utifrån kön, intelligens, social härkomst etc. är vi starkt emot. Såna är inget annat än groningsbund för segregation och problem. mvh Gustaf Rix ORDLISTE hejda = stoppe enbart =kun åtgärden = forholdsregel raden av = rækken af skillnad = forskel snabbast möjligt = hurtigst muligt omintetgjort = tilintetgjort pådyvlas = påduttes överheten = myndigheden petande = pilleri lämna kvar = efterlade skolrasket = skolemøget återställas = genskabes stängs = lukkes stanna kvar = forblive efterutbildning = efteruddannelse anställa = ansætte rekommanderar = anbefaler städning = rengøring elake = onde dylika utsvävningar = den slags udskejelser särar = adskiller