VÅRT KOSMISKA VÄDER Den danske forskaren, Henning Svensmark, har genom forskning och forsök helt tillbaka sedan 1996 forsökt att bevisa, hur temperaturskillnader på Solen också avspeglar sig i våra jordiska väderutsikter. Detta har han gjort vid att sammanlikna temperaturmätningar från Solen med mer jordnära satellit-uppmätna väderkartor och där finna ett indiskutabelt sammanhang (koalition) mellan temperaturförändringar på Solen och Jorden. Hans konklusioner skakar om i den vetenskapliga ankdammen, faktorernas orden etc., där man ju hittills har påstått, att vädret/temperaturen på Jorden orsakar bildning av moln. Hennings påstående är nämligen omvänt, att det är molnen, som bildar väder/temperatur och att de för egen del kan påvisa deras ursprung till dem skiftande temperaturförhållanden på Solen. Sagt på ett annat och mer precist vetenskapligt vis är det enligt Henning den kosmiska strålningen, dvs. hela vätekärnor/protoner lossnat från Solen och från explosioner på andra avlägsna stjärnor, som sedan träffar det yttersta av Jordens atmosfär och därifrån till stor del skapar vårt väder, dvs. molnen. När vätekärnorna från universum träffar den materien, som finns i atmosfären, samlas denna materie i störra partiklar, tillräckligt stora för att bilda såkallade kondensationskärnor, dvs. atomer stora nog för att vattnet i atmosfären kan förtäta sig runt dessa och på det viset framkommer molnen. Vattnet kan nämligen inte förtäta sig droppvis utan närvarande av annat materie och här är det då, att den kosmiska strålningen bidrar. Hennings forskning blir ifrån många håll betraktat som kontroversiell, bland annat har IPCC, Internationella Klimatinstitutet, betecknat hans vetenskapliga bidrag som naiva och oansvariga. Detta ska naturligtvis ses i ljuset av den härskande vetenskapliga uppfattningen om växthus-effektens dominerande inflytande på förändringarna i Jordens klimat, fast Henning bedyrar, att han absolut inte betvivlar, att CO2 - och andra människoskapade utsläpp har betydelse för klimat och väder, men på samma gång tvekar han inte heller om sina egna resultat. Framtidens forskning och försök får så sedan visa, vilka faktorer som är mest tungvägda. ------